{"id":473,"date":"2014-03-22T17:06:34","date_gmt":"2014-03-22T16:06:34","guid":{"rendered":"http:\/\/tekniksamariten.se\/?page_id=473"},"modified":"2016-12-03T01:31:15","modified_gmt":"2016-12-03T00:31:15","slug":"teknisk-ordlista","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/tekniksamariten.se\/?page_id=473","title":{"rendered":"Teknisk ordlista"},"content":{"rendered":"

3G<\/span><\/strong> \u00e4r den tredje generationens mobiltelefonn\u00e4t. Det kallas ibland f\u00f6r mobilt bredband.<\/p>\n

4G<\/span><\/strong> \u00e4r med samma logik den fj\u00e4rde generationens mobiltelefonn\u00e4t, med \u00e4nnu h\u00f6gre hastigheter \u00e4n 3G.<\/p>\n

Android<\/strong><\/span> \u00e4r ett operativsystem som driver m\u00e5nga mobiltelefoner (Samsung, Sony, LG, Huawei, ZTE, OnePlus, HTC). Det \u00e4r Google som ligger bakom det och du anv\u00e4nder ett Google-konto f\u00f6r att kunna ladda ner fler appar till din Android-telefon.<\/p>\n

Appar<\/strong><\/span> (egentligen ”applikationer”) \u00e4r frist\u00e5ende program i din telefon, surfplatta eller dator (Windows 8). Ibland \u00e4r de bara ett alternativt f\u00f6nster till en hemsida (t.ex. Aftonbladet). De ligger p\u00e5 din hemsk\u00e4rm eller ditt datorskrivbord och ger l\u00e4tt \u00e5tkomst till den tj\u00e4nst de erbjuder.<\/p>\n

Bank-ID<\/strong><\/span> \u00e4r en elektronisk legitimation f\u00f6r v\u00e5r digitala tids\u00e5lder. Den finns inbyggd i m\u00e5nga betalkort idag och som en mobil variant (mobilt Bank-ID) eller som en fil p\u00e5 din dator (”Bank-ID p\u00e5 fil”). Den mobila varianten \u00e4r smidig att anv\u00e4nda p\u00e5 telefonen ihop med bankens egen app. D\u00e5 har du alltid banken i fickan! \u00c4ven Telia och Skatteverket utf\u00e4rdar elektroniska legitimationer f\u00f6r dig som inte har internetbank.<\/p>\n

Hemknappen<\/span><\/strong> \u00e4r en ofta centralt placerad knapp p\u00e5 din telefon eller surfplatta som g\u00f6r att du snabbt kommer tillbaka till din hemsk\u00e4rm.<\/p>\n

Hemsk\u00e4rmen<\/span><\/strong> \u00e4r din ”startsida” i mobilen eller surfplattan.<\/p>\n

iOS<\/strong><\/span> heter operativsystemet i iPhone och iPad. Det \u00e4gs av Apple, som tillverkar dessa produkter.<\/p>\n

Konfigurera<\/strong><\/span> \u00e4r ett favoritord i tekniska beskrivningar. Det betyder ”st\u00e4lla in” eller ”anpassa”. Du m\u00f6ter det ofta n\u00e4r Windows startas om i din dator: ”Windows konfigurerar uppdateringar. St\u00e4ng inte av datorn!”<\/p>\n

Mobila data<\/strong><\/span> st\u00e5r det ofta i telefonernas menyer. Det inneb\u00e4r att datatrafik (t.ex. sidor p\u00e5 internet eller trafik som dina appar anv\u00e4nder) skickas via mobiln\u00e4tet (t.ex. 3G och 4G). Det tas fr\u00e5n din surfpott, till skillnad fr\u00e5n n\u00e4r du surfar via Wi-Fi (”tr\u00e5dl\u00f6st n\u00e4tverk”).<\/p>\n

Operativsystem<\/strong><\/span> \u00e4r samlingsnamnet p\u00e5 de grundl\u00e4ggande system som kr\u00e4vs f\u00f6r att en dator, telefon eller surfplatta ska kunna kommunicera med oss m\u00e4nniskor. De tar emot v\u00e5ra kommandon, tryck, svepningar och knackningar p\u00e5 sk\u00e4rmen, musen eller tangentbordet och fungerar som ett ramverk eller en plattform f\u00f6r alla de olika program\/appar som kan k\u00f6ras p\u00e5 apparaterna.<\/p>\n

PIN-kod<\/strong> <\/span>(Personal Identification Number) \u00e4r din personliga kod i m\u00e5nga sammanhang. Det kan vara till telefonen, surfplattan, datorn eller ditt betalkort.<\/p>\n

SIM-kort<\/strong><\/span> (Subscriber Identity Module) sitter i alla apparater som kan kommunicera med mobiltelefonn\u00e4tet. P\u00e5 kortet ligger ditt telefonnummer lagrat och \u00e4r nyckeln f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till mobilmasterna.<\/p>\n

SSD<\/strong><\/span> (Solid State Drive) \u00e4r den nyare typen av h\u00e5rddiskar, som saknar r\u00f6rliga delar. De kan n\u00e4rmast j\u00e4mf\u00f6ras med den minnestyp som finns i USB-minnen och minneskortet i din kamera eller mobiltelefon. F\u00f6rdelen \u00e4r den h\u00f6ga l\u00e4s- och skrivhastigheten – ofta 10 g\u00e5nger snabbare \u00e4n ”vanliga”, mekaniska h\u00e5rddiskar.<\/p>\n

SSID<\/span><\/strong> (”Service Set Identifier<\/em>”) \u00e4r namnet p\u00e5 ditt tr\u00e5dl\u00f6sa n\u00e4tverk som routern s\u00e4nder ut. Om du har abonnemang hos n\u00e5gon av de vanligaste operat\u00f6rerna \u00e4r chansen stor att ditt SSID heter n\u00e5got med operat\u00f6rens namn f\u00f6ljt av en unik siffer- och bokstavskombination.<\/p>\n

Webbl\u00e4sare<\/strong><\/span> (p\u00e5 engelska ”browser”) kallas det program som du anv\u00e4nder f\u00f6r att surfa p\u00e5 internet. Vanliga s\u00e5dana \u00e4r Google Chrome, Internet Explorer, Microsoft Edge och Mozilla Firefox.<\/p>\n

Wi-Fi<\/span><\/strong> (”tr\u00e5dl\u00f6st n\u00e4tverk”) \u00e4r den standard som anv\u00e4nds \u00f6ver hela v\u00e4rlden f\u00f6r att ansluta tr\u00e5dl\u00f6st till internet med hj\u00e4lp av en router eller ”hot spot”. N\u00e4tverket har ett namn (SSID) och oftast ett l\u00f6senord (nyckel) f\u00f6r att f\u00e5 \u00e5tkomst. Inom sj\u00e4lva n\u00e4tverket kan de olika apparaterna kommunicera med varandra. En dator kan skicka dokument tr\u00e5dl\u00f6st till en skrivare och en telefon kan skicka bilder tr\u00e5dl\u00f6st till en TV. L\u00e4s mer om Wi-Fi p\u00e5 min sida om tr\u00e5dl\u00f6st n\u00e4tverk.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

3G \u00e4r den tredje generationens mobiltelefonn\u00e4t. Det kallas ibland f\u00f6r mobilt bredband. 4G \u00e4r med samma logik den fj\u00e4rde generationens mobiltelefonn\u00e4t, med \u00e4nnu h\u00f6gre hastigheter \u00e4n 3G. Android \u00e4r ett operativsystem som driver m\u00e5nga mobiltelefoner (Samsung, Sony, LG, Huawei, ZTE, OnePlus, HTC). Det \u00e4r Google som ligger bakom det och du anv\u00e4nder ett Google-konto f\u00f6r… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Teknisk ordlista<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-473","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tekniksamariten.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/473","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tekniksamariten.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/tekniksamariten.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tekniksamariten.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tekniksamariten.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=473"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/tekniksamariten.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/473\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":696,"href":"https:\/\/tekniksamariten.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/473\/revisions\/696"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tekniksamariten.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=473"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}